Ordet kooperation kommer från det latinska uttrycket för “arbeta tillsammans”, eller samverka. Och det är precis vad man gör inom kooperation – både i kooperativa företag och sinsemellan kooperativa företag handlar det om att förverkliga idéer tillsammans.
Nyfiken på att starta kooperativ? Boka en kostnadsfri rådgivning med Coompanion!
Samhällsentreprenörer som värnar hållbarhet och skapar samhällsnytta
De kooperativa företagen värnar både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. I många fall drivs de i syfte att skapa positiv samhällseffekt eller samhällsnytta, exempelvis i sociala företag.
Samhällsentreprenörer skapar lösningar, ofta innovativa sådana, för exempelvis en levande landsbygd, mindre matsvinn, en bättre integration eller en inkluderande arbetsmarknad. Samhällsentreprenörskap, social innovation och socialt företagande finner lösningar på våra samhällsutmaningar och bidrar därmed till ett mer hållbart samhälle.
Jämlik och demokratisk styr- och ägarmodell
Ett kooperativt företag står för jämlikt och demokratiskt ägande och styrning, varje medlem representerar en röst vid den årliga stämman. Ingen kan äga en större del av företaget än någon annan. Men hur är det då med styrningen? Inte kan väl alla medarbetare bestämma allt, alltid? Näe, så fungerar det inte.
Oftast finns precis som i andra företag en verksamhetsledare, kanske med stöd av en ledningsgrupp, som av styrelsen har givits ansvar att styra den operativa verksamheten. Dagliga, små beslut kan inte alla vara med och ta, det skulle bli ohållbart. De större besluten och vägvalen tas på den årliga stämman, det är även då styrelsen tillsätts. Vissa beslut kan även tas av styrelsen vid de återkommande styrelsemötena löpande under året.
Ekonomisk förening vanligast
I Sverige finns ingen specifik företagsform för kooperation, men ekonomisk förening är den vanligaste och mest använda formen för att driva ett kooperativ. Aktiebolag förekommer också.
Kooperationen ökar valfrihet och mångfald i näringslivet. Företagen finns i många branscher; från café/restaurang, dagligvaruhandel och lokal service till bostadsbyggande, bank och försäkring. De blir också allt vanligare inom välfärdssektorn i vård, skola och omsorg.
Entreprenörskap i tiden
Det kooperativa entreprenörskapet ligger i tiden. Allt fler vill se företag ta större samhällsansvar och återinvestera vinst i verksamheten. Dagens konsumenter vill också i allt högre grad vara med och påverka företagens inriktning och agerande. Tillsammans med digitaliseringen har därför plattformskooperation börjat få fäste. Ett digitalt plattformskooperativ skulle till exempel kunna utmana verksamheter som Google, Über, Spotify och AirBnB. Då kan verksamheterna utformas utifrån sina användare, tillika medlemmar/delägare, och deras egna behov istället för att gynna en enskild ägare. Användarnas behov blir den främsta drivkraften – vinsten blir ett medel för att göra detta på bästa sätt.
De kooperativa företagen har genom historien visat att de är de mest hållbara över tid, jämfört med icke-demokratiskt ägda verksamheter. Coronapandemin är ett aktuellt exempel som har belyst behovet av långsiktig hållbarhet. Med företag som står på en stabil grund, som tar samhällsansvar, återinvesterar sin vinst i verksamheten och arbetar långsiktigt klarar vi samhällskriser bättre.
Kooperativa värderingar
Kooperativa företag bygger på värderingarna självförsörjning, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra är också viktigt att tro på för den som är delägare/medlem i ett kooperativt företag.
Kooperativa principer
De kooperativa principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ kan omsätta värderingar till handling. Kooperativ runt om i världen fungerar generellt enligt samma grundläggande principer och värderingar som antogs av den internationella kooperativa alliansen 1995. Dessa principer har sina rötter i när det första moderna kooperativet grundades 1844 i Rochdale, England.
Senaste nyheterna från Coompanion
