Jämfört med andra länder ligger Sveriges landsbygd långt fram när det gäller bredband. Men nu har myndigheterna missat att byanäten är en viktig resurs. Ett nytt statligt stöd för bredbandsutbyggnad bortser från lokal kapacitet, skriver vi i en debattartikel tillsammans med Byanätsforum, Hela Sverige ska leva och LRF.
Nyligen presenterade Post- och telestyrelsen sitt förslag till kommande bredbandsstöd vid en hearing i Stockholm. Byanäten står för 30 procent av uppkopplingarna utanför tätort. Men i det nya systemet ser byanäten ut att få svårt att söka stöd.
Innevarande bredbandsstöd som hanteras av Jordbruksverket och länsstyrelserna har kantats av krånglig administration, långa handläggningstider och vita fläckar lite här och var där bredbandsuppkopplingar saknas helt. Totalt finns det 4,4 miljarder kronor i det stödet och trots allt har det hittills resulterat i att närmare 600 bredbandsprojekt blivit godkända varav fler än 200 är byar som gått samman, bildat en förening och själva byggt sitt nät. I de fallen äger nu byborna själva sitt bredbandsnät och med det makten över hur det ska hanteras, vilka tjänster som ska erbjudas och vilka avgifter man ska ta ut. Pengar föreningen får in stannar i bygden och återinvesteras i det egna nätet.
